TOMTRÄTT - RÄTT ELLER FEL?

Detta gick i mail tillsammans med Annika Perssons skrift (se nedan) till kommunens kommunalråd och politikerna i Teknik och samhällsbyggnadsnämnden, TSN, idag på förmiddagen.

Tomträttsproblematiken i bland annat Lambohov men också i andra områden i Linköpings kommun har diskuterats i media liksom i Teknik och samhällsbyggnadsnämnden vid flera tillfällen utan att en tillfredsställande lösning har kunnat uppnås.
Nedan finns ett diskussionsunderlag från Annika Persson med anledning av kommande informations- och diskussionsmöte den 5 november med representanter för kommunen och berörda tomträttsinnehavare. Materialet beskriver bland annat relationen mellan avgälder och friköpspris och har därför stor betydelse inför Nämndens sammanträde onsdagen den 29 oktober.
Vi anser att det är väsentligt att:
• långsiktiga spelreglerna finns och att de är tydliggjorda, för samtliga berörda. Kommunen har på intet sätt officiellt klargjort vilket regelsystem som tillämpas. De flesta tomträttsinnehavare har i god tro litat på kommunen. Exempelvis har vissa tomträttsinnehavare, efter förfrågan, fått veta att det är möjligt att friköpa sina tomter och till vilket pris som gäller. Ger kommunen några denna information till vissa men inte alla kan det betraktas som mycket allvarligt. I samband med omreglering av avgälder är möjligheten till friköp synnerligen väsentlig för att berörda ska kunna välja mellan alternativen friköp och avgäld.
• beslutat regelsystem finns publicerat eller delgivet på annat sätt. Detta är synnerligen viktigt eftersom den privata ekonomin för många berörda drabbas på ett avgörande sätt i samband med omreglering. Speciellt viktigt är detta för dem som redan tidigare har belånat sina fastigheter baserat på kända omkostnader. En höjning av avgälden med ett antal tusen kronor innebär att vederbörande måste höja sin bruttolön med kanske det dubbla för att bibehålla sin levnadsstandard. För hur många är detta möjligt?
• utvecklingen av friköpspris och kommande förändringar av avgälden måste vara möjlig att förutse. I annat fall går det inte att informera eventuella köpare av fastigheten om sannolik utveckling av aktuella kostnader eller planera sin egen ekonomi. I många fall har kommunen i samband med tidigare omreglering endast informerat om att avgälden ökar från x kronor till y kronor. Före år 2003 var höjningarna måttliga men därefter har de upplevts som uppseendeväckande. Förklaringen står att finna i att kommunen ensidigt valt att basera avgälden på marktaxeringsvärdet vars utveckling ingen rimligen kan förutse. Genom att kommunen inte informerat om denna koppling kan man med fog hävda att kommunen, som bort besitta expertkunnandet, brustit i informationen till sin avtalspartner, tomrättsinnehavaren.
• våra redan bebyggda tomter inte kan jämställas med tomtmark som erbjuds på marknadsmässiga villkor.
• eftersom tomträttsinnehavare på grund av ett systemfel inte har formell förhandlingsrätt är det rimligt att förutsätta att kommunledningen, som besitter kunskaperna och har ekonomisk valfrihet, tar ett särskilt ansvar för drabbade kommuninnevånarnas situation och framtid.
• tomträttsinnehavare som hyr sin tomtmark borde kunna jämställas med ”vanliga” hyresgäster i allmännyttans bostäder. Vi citerar Paul Lindvalls uttalande i Corren den 6 september i år: …”Hyresrätten är ingen vara som andra varor på marknaden. Allmännyttan har och ska ha andra mål än maximerad vinst, säger kommunstyrelsens ordförande Paul Lindvall (m).” Detta bör kunna tillämpas i samma anda för tomträttsinnehavare. Det borde vidare finnas ett tak för avgäldshöjningarna i likhet med den kommunala fastighetsavgiften och skyddet mot oskäliga hyreshöjningar i allmännyttans fastigheter.
• tomträttsinnehavare som bor i angränsande områden bör få ungefärligen samma villkor. Genom att systemet baseras på marktaxeringsvärdet, blir avgälder och ev. friköpspris ett hazardliknande spel. Här måste kommunen se till att effekterna av marktaxeringsvärdenas orimliga stegringar begränsas till rimliga nivåer.
• kommunen deklarerar sin avsikt beträffande tomträttssystemet syfte i Linköping: vinstmaximering, markspekulation, väsentligen intäktskälla, tillhandahållande av tomtmark för enskilda bostäder till rimligt pris enligt andemeningen vid systemets införande 1907. Eller något annat.
Vi har fått tydliga indikationer och sympatier från Oppositionen i Linköping. Vad Allians för Linköping anser och har för målsättning är fördolt för oss.
Nils Göran Gath/2008-10-25

Av Annika Persson, Linköping 2008-10-25

Arbetsmaterialet från Linköpings kommun inför samrådsmötet 2008-11-05 utgår enbart från att beräkningen av friköpspris ska göras utifrån att ” Utgångspunkten för priset är att tomten säljs på en öppen marknad men att kommunen inte agerar prisledande utan använder sig av ett ”försiktigt” uppskattat marknadsvärde.” I detta underlag redovisas ett bredare angreppssätt för att kommunen i verkligheten ska kunna leva upp till likställighetsprincipen i kommunallagen, utan att ge understöd till enskilda intressegrupper vilket ej får ske enligt kommunallagen.
Dessa två principer har framhållits i underlag inför information om avgälderna, ärende 21 på mötet inom nämnden 2008-10-29. Därför är det viktigt att dessa principer följs i resonemanget fullt ut. Det är också viktigt att både avgäld och friköpspris belyses samtidigt eftersom det är de två alternativ tomträttsinnehavaren ställs inför och har att välja mellan.

Marknadspris vid friköp
Kommunen har fram till idag uppskattningsvis tillämpat ett friköpspris på tomträtter inom kommunen som ungefär varit 60 % av marktaxeringsvärdet, MTV. Nu har ett beslut fattats att ”försiktig” marknadsprissättning” ska tillämpas. Underlaget för det beslutet är för undertecknade inte känt. Varför bytte kommunen modell och hur gjordes konsekvensanalysen av beslutet?

Det stora flertalet kommuner tillämpar en modell med friköpspris som en procentsats av MTV oberoende av fastighetens utformning på tomten. Linköping går en egen väg och tillämpar ”försiktig” marknadsprissättning. De föreslagna friköpspriserna för 2008 i kommunens underlag har olika procentsatser av MTV: radhus 99,6 %, kedjehus 87,4 % och friliggande 112,5 %. Detta innebär att ingen reell koppling till MTV finns och modellen blir oförutsägbar för fastighetsägaren. Vad är fördelarna med den modellen och för vem finns fördelarna?

Marknadsprismodellen utgår från den faktiska marknaden i kommunen för småhustomter.
Men var finns marknaden för en tomt som idag upplåts med tomträtt? I en dom i kammarrätten i Stockholm (mål 7035-07) fastslås i domslutet ” Vid bedömning av värdet på mark upplåten med tomträtt måste man emellertid ta hänsyn till att det inte finns någon öppen marknad för en sådan mark eftersom den aktuelle tomträttsinnehavaren normalt är den enda tänkbara köparen av marken.” Prövningen i Kammarrätten avsåg om Stockholms stad hade gett oskäligt understöd när de satte friköpspriset till 50 % av MTV. Domslutet innebär att Stockholms stad inte har gjort det med hänvisning till att en fri marknad inte finns för
tomträtterna samt att prisläget för hus som säljs inte skiljer sig åt för fastigheter med friköpt tomt och tomträtter. En enda köpare utgör ingen marknad, d v s marknadsprissättning kan inte tillämpas. Om kommunen skulle släppa en bebyggd tomträtt i tomtkön och fastighetsägaren inte är villig att sälja huset, finns knappast ingen annan köpare än den som äger och bor i fastigheten idag. Marken är alltså värdelös utan fastigheten som står på den. Hur motiverar kommunen beslutet om att tillämpa marknadsprissättning?

Långsiktiga konsekvenser av olika modeller
Kommunen kan hantera sina tomträtter på olika sätt beroende på vad det långsiktiga syftet är med innehavet. I botten för de olika alternativen bör alltid likställighetsprincipen och principen att inte ge understöd till enskilda medborgare gälla för att säkerställa att modellen inte missgynnar respektive gynnar enskilda medborgare. Dessutom stipulerar kommunallagen att oskäliga avgifter inte får tas ut av medborgarna. Detta måste vägas samman med skrivningarna i Jordabalken som ger stort tolkningsutrymme åt kommunen att sätta avgälder och friköpspris. Nedanstående tabell visar olika modeller och konsekvenser för kommunen utan att tala om faktiska belopp. Det är viktigt att både avgäld och friköp resoneras kring
samtidigt för det är kombinationen av dem som ger olika konsekvenser för kommun och medborgare.

Förhållandet avgäld - friköpspris>>Tillämpas då kommunen vill:
Hög avgäld – lågt friköp>>Sälja tomterna för att t ex slippa administration omkring dem och på kort sikt få in kapital
Låg avgäld – högt friköp>>Behålla tomterna för att på sikt kanske kunna använda marken till något annat
Skälig avgäld = ränta på ett skäligt friköpspris>>Skapa en valfrihet för tomrättsinnehavaren
Hög avgäld – högt friköp>>Tjäna pengar på ett sätt som är korrekt enligt Jordabalken men strider mot kommunallagen

Konsekvenserna på lång sikt för medborgarna blir lite olika i de olika fallen. Nedanstående resonemang belyser det.

Hög avgäld: Avgälder som nu har tecknats innebär i många fall avgälder på ca 10 000 kr. Nästa års omreglering innebär avgälder upp emot 20 000 kr/år enligt det informationsunderlag som föredras i nämnden 2008-10-29. Eftersom priserna på hus med friköpt tomt eller tomträtt inte skiljer sig åt, vad är konsekvensen då tomträttsinnehavaren säljer huset? Jämförbart hus med friköpt tomt har ca 20 000 kr lägre löpande kostnader/år. Antingen får priset på huset sänkas eller så väljer köparen jämförbart hus med friköpt tomt. Kommunen har då gett ett indirekt understöd till fastighetsägare med friköpt tomt. För avgälden finns inte heller någon övre spärr för avgiftens storlek eller någon rätt att förhandla om den. Detta är något som gäller för en hyresgäst i allmännyttan som både har möjlighet att förhandla och har ett skydd mot att hyran som tas ut inte har en oskäligt hög nivå. Kommunen behandlar här hyresgäster av bostäder och tomträttsinnehavare som hyr mark av kommunen olika, alltså även det i strid mot  likställighetsprincipen.

Låg avgäld: För att avgälden inte ska bli så låg att den kan anses vara ett understöd så gäller att kommunen tar ut en avgäld som täcker kostnaderna för kommunen. Kostnadstäckning ska både innebära täckning för administration och räntekostnader för att uppbära lånet för tomträtten. Ursprungligt markvärde för tomterna i Lambohov var ca 30 000 kr, vilket ger ungefär 1800 kr/år i ränteutgifter med dagens ränteläge. Den kostnaden plus administrativa kostnader får anses vara ett en undre gräns för vad kommunen kan ta ut som avgäld utan att gynna tomträttsinnehavarna på bekostnad av t ex hyresgäster i allmännyttan. Dagens avgälder är som känt på drygt 4000 kr/år. Dagens modell utgår från Jordabalken och ger stora möjligheter för kommunen att anpassa utfallet beroende på hur ränta sätts och hur stora avdrag man gör för VA och trädgårdsanläggning. Dessutom kan man välja om uppräkning till marknadsvärde eller inte ska göras vid utgångspunkt från MTV. Men enligt principen om att inte gynna enskilda medborgare så bör dock inte ovanstående låne- och administrationskostnader understigas. Detta för att inte missgynna hyresgäster i allmännyttan och ge ett understöd till tomträttsinnehavare.

Högt friköp: Om friköpspriserna för en tomt hamnar på den nivå som nu finns, och vidare föreslagna höjningar, där fastighetsägaren i dagsläget behöver låna ytterligare ca 400-500 000 kr innebär att när huset ska säljas så ska den tidigare tomträttsinnehavaren begära ca 500 000 kr mer än jämförbar fastighet som har friköpt tomt från början. Detta eftersom priset i dagsläget inte skiljer sig åt för hustyperna. Konsekvensen blir förmodligen att den tidigare tomträttsinnehavaren förlorar sina 500 000 kr, eftersom det egentliga värdet på fastigheten inte har förändrats. Kommunen har då gett ett indirekt understöd till fastighetsägare med friköpt tomt.

Lågt friköp: För att kommunen inte ska gynna tomträttsinnehavaren eller förlora på ett friköp kan en undre gräns sättas som baseras på utvecklingen av prisbasbeloppet under innehavsperioden. Friköpspriset sätts utifrån markvärderingen då tomträtten uppläts och räknas sedan upp med hur prisbasbeloppet har utvecklats under perioden mellan 1979 och 2009. Detta för att kommunen ska få full kompensation för hur inflationen har utvecklats under perioden. Konsekvensen blir då följande: prisbasbeloppet hösten 1979 var 13 900 kr och prisbasbeloppet för 2009 är satt till 42 800 kr. Om markvärdet uppskattas till 30 000 kr
enligt ovan 1979 skulle det innebära att nuvarande lägsta friköpspris blir 92374 kr. Detta får anses vara den undre gräns som kommunen har för att inte ge ett understöd åt tomträttsinnehavaren.

Oförutsägbarheten i beräkningen av friköp och avgälder gör dessutom att en långsiktig konsekvens är att hus med tomträtt förlorar i värde eftersom risken kring framtida kostnadsförändringar bedöms större än för hus med friköpta tomter. Kommunen har då gett ett indirekt understöd till fastighetsägare med friköpt tomt.

Att beakta vid fortsatta beslut
Fastighetsägare med idag friköpta tomter bör inte få ekonomiska fördelar jämfört med tomträttsinnehavare. Det vore att gå emot både likställighetsprincipen och principen att inte ge understöd till enskilda medborgare. Dagens beräkningsmodeller har blivit föråldrade i takt med att MTV har stigit kraftigt. När en modell inte längre fungerar för att beskriva verkligheten eller att den som i detta fall sätter kommunen i en sits där man riskerar att bryta mot andemeningen i kommunallagen, så bör nya modeller beaktas. Det bör vara både politikers och tjänstemäns skyldighet att inte bara tillämpa lagar och modeller utan även att
aktivt försöka förstå de långsiktiga konsekvenserna av systemen de arbetar i. Om konsekvenserna blir sådana att medborgare särbehandlas så bör man aktivt verka för en förändring i tillämpningen.

Annika Persson, tomträttsinnehavare
Nils-Göran Gath, tomträttsinnehavare

Teknik och samhällsbyggnadsnämnden har ett sammanträde onsdagen den 29 oktober kl 13.00 i lokalen Pyramiden, Djurgårdsgatan 2, 4 tr. Då ska man behandla tomträttsavgälderna igen, då som ett informationsärende. Sammanträdet är öppet för allmänheten.

Föredragningslistan finns på kommunens hemsida och har adressen:

http://app.linkoping.se/handlingar/tos/sammantraden/aktuella

Punkten 21 behandlas som information och har rubriken ”Alternativa modeller för beräkning av tomträttsavgäld, information, Jimmy Johansson”

I underlaget finns bl a en tabell som visar precis det som jag nämnde i min begäran om omprövning av beslutet det 27 augusti nämligen att de som omregleras om något eller några år får dubbelt så hög avgäld som vi som omregleras i år. Min ödmjuka tanke var att man skulle göra något åt denna orättvisa och inte bara hålla med !!!

Under rubriken LEGALITET finns följande stycke:
” I 2 kap 1 § kommunallagen grundas kommunens allmänna kompetens men inryms också principförbudet mot att ge understöd åt enskilda, eftersom det inte anses ligga i det allmännas intresse att lämna sådant stöd. I 2 kap 2 § KL ges uttryck för den s k likställighetsprincipen genom att kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Undantag från principen kan ske genom speciallagstiftning.” Vi begär inte understöd! Behandla oss som t ex Stångåstadens hyresgäster! En tillämpad/anpassad likställighetsprincip.

Man kan också konstatera att tjänstemännen i vår kommun, där idéer blir verklighet, har gjort det enkelt för sig och bristen på idéer är faktiskt den enda verkligheten – ett tecken i sig. Man hade kunnat göra det ännu enklare för sig genom att kopiera upp Villaägarnas rapport från 2007 och sparat tid och möda för många genom att göra det redan i juni!

Det finns, än så länge, inget yrkande från någon och man kan tänka sig att nämnden konstaterar ”Jaha” och går vidare som om inget har hänt.

Eller finns det tänkande politiker med handlingskraft i Linköping ???

Villaägarna har startat ett “klotterplank” där var och en som så önskar kan skriva sina synpunkter på ämnet. 1809 års regeringsform är grunden för “Svenska folkets urgamla rätt att sig själv beskatta”. Söker man på nätet hittar man en hel del kloka synpunkter på systemet. När det gäller just taxeringen av småhus kan man bara konstatera att något har gått snett, helt snett. Även Riksdagen kommer så småningom att tvingas inse detta faktum och förhoppningsvis göra något åt saken.

Hoppas att Villaägarnas initiativ kan bidra till detta!

http://www.taxeringsvansinne.se/

ABC-nytt rapporterar om framgången i Stockholm, tipsar Lennart Langö. Såhär skriver man på hemsidan:

Citat: Den borgerliga alliansen har avgått med segern i kampen om hur stor prislappen ska vara på en tomträtt.
Det blir halva taxeringsvärdet som gäller för de villaägare som vill köpa loss jordplätten som huset står på.
Nära sjutusen småhusägare i Stockholm äger sina hus, men inte marken deras hus står på. De som har så kallade tomträtter och för det betalar de en avgift, en tomträttsavgäld som baseras på taxeringsvärdet. Slut på citat. Du hittar abc-nytt på följande länk där du också kan se en nyhetsvideo. Nyheten publicerades igår, lördag.

http://mobil.svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=33538&a=1282394&lid=is_search527895&lpos=4&queryArt527895=tomtr%E4tt&sortOrder527895=0&doneSearch=true&sd=47225&from=siteSearch&pageArt527895=0

På Stockholms stads hemsida finns bra information om vad som gäller:

http://www.stockholm.se/TrafikStadsplanering/Bostadsbyggande/Mark-inom-kommungransen/Tomtratter/Frikop-av-smahustomtratt/

Vill du läsa tjänstemännens i Stockholm utlåtande från 2007 så finns det här:

http://www.insyn.stockholm.se/exploatering/document/2007-03-08/Dagordning/13/13_Tjänsteutlåtande%20friköp%20småhus%20mars%202007.pdf

Kampen mot det nuvarande systemet breder ut sig över hela landet. I Nyköping har man drivit kampen ganska länge och här följer en rapport signerad av två eldsjälar. Vi i Linköping stöder givetvis kampen och hoppas ringarna breder ut sig över vattnet så att systemet reformeras per omgående.

(Citat från Nyköping)

Nu är vi över 200 fastighetsägare som är intresserade av att köpa loss våra tomträtter för 50% av marktaxeringsvärdet och tiden är bokad för ett överlämnade av våra anbud.

Onsdag den 22/10 kl. 12.30 på Stadshustrappan kommer vi lämna över våra anbud till kommunen och mottagare är kommunalråd Göran Silverling. Jag uppmanar alla, som har möjlighet, att närvara vid stadshustrappan för att visa vårt engagemang i frågan. Allt för att vi inte ska ignoreras och att frågan inte ska tas så lättvindigt som Göran Silverling gjorde i lokalpressen under helgen. Media kommer att bjudas in och förhoppningsvis kommer de att bevaka händelsen. Hoppas många kan ställa upp. Kommunen får ca två veckor på sig att svara på vårt anbud.

Vi har under de senaste veckorna uppvaktat politiker som sitter i kommunstyrelsen för att kunna berätta mer om tomträtter och visa hur snett tomträttssystemet blivit. Hittills har vi träffat Miljöpartiet och Centerpartiet. Det har varit positiva signaler men dock inga löften.

Vi har även närvarat vid två kommunfullmäktigesammanträden. På allmänhetens frågestund har vi tagit chansen och berättat om tomträtter för alla ledamöter. Jag tror att tomträttsproblematiken var nytt för många i församlingen. På senaste mötet togs fem medborgarförslag upp som alla handlade om tomträtter.

Vi har också fått draghjälp av Villaägarnas lokala förening och de har ställt sig bakom våra krav, de har även gått ett steg längre när de tillägger ” Dock skall ingen behöva betala högre kvadratmeterpris än aktuellt pris för nyexploaterade tomter vid varje tillfälle”. Läs mer om Villaägarna i Nyköping på adress: http://web.telia.com/~u15519309/

Jag har fått positiva signaler från Socialdemokraterna i Nyköping som menar att ”systemet med tomträtter ska ha inriktningen mot ett stabilt, rättvist och förutsägbart system”. Vi får se vad som kommer ut av det.

I övriga landet pyser det rejält när det gäller tomträtter. I Västerås är debatten het och där har Alliansen gått ut med att de ska se över tomträttssystemet. Även i Linköping har politiker beslutat att göra en översyn för att komma tillrätta med problemen. I Linköping är det socialdemokraterna som stödjer tomträttshavarna.

I riksdagen har fem motioner lämnats in från Moderaterna, Kristdemokraterna, Folkpartiet och Socialdemokraterna. Förhoppningsvis blir våra lokala politiker inspirerade av deras motioner. Även Villaägarnas Riksförbund arbetar aktivt, de till och med prioriterar frågan om tomträtter. Deras förbundsjurist Lena Södersten har hjälpt oss massor med både fakta och olika räkneexempel. Stöd Villaägarna och bli medlem, se deras hemsida: http://www.villaagarna.se

Med vänlig hälsning

Sari Heikkinen, Skalbaggevägen 4
Helene Johansson, Skalbaggevägen 1

(Slut på citat)

Detta pressmeddelande damp ned i min mailbox igår. Man kan se det som ett direkt svar på några artiklar som publicerats i VLT, Västmanlands Läns Tidning. Du hittar en länk till höger. Dessa artiklar är resultatet av Villaägarnas aktiviteter för att väcka opinion i Västerås.

(citat)

Pressmeddelande

Med anledning av uppgifterna i VLT den 11 oktober, om de kraftigt höjda marktaxeringsvärdena, har Västeråsalliansen diskuterat frågan. Detta kan innebära en stor höjning av tomträttsavgälderna för många villaägare.

Västeråsalliansen är enig om att höjningarna, som skulle bli effekten av de nya taxeringsvärdena, kan bli orimligt höga med nuvarande modell.Taxeringsvärdena är grunden för nivåerna på tomträttsavgälderna, vid omprövning för ny avgäldsperiod. De som redan har avtal som gäller påverkas inte av marktaxeringsvärdena. Därför måste en analys och utredning ske som tittar på olika sätt för kommunen att mildra effekterna av höjningarna. Västeråsalliansen kommer att initiera en sådan utredning snarast. I utredningen kommer även principerna för friköp av tomträtter att ses över.

Det är orimligt om de höjda marktaxeringsvärdena skulle resultera i kraftigt höjda tomträttsavgälder. Många villaägares ekonomi är redan ansträngd.

Elisabeth Unell, gruppledare moderaterna
Bengt-Åke Nilsson, gruppledare folkpartiet
Lars Kallsäby, gruppledare centerpartiet
Elisabet Fridén, gruppledare kristdemokraterna
Andreas Porswald, gruppledare miljöpartiet
Clas Kugelberg (m), ordförande byggnadsnämnden
Göran Landerdahl (fp), ordförande fastighetsnämnden

För kontakt:
Elisabeth Unell, 070-580 48 19 samt Göran Landerdal, 070-697 64 49.

(slut på citat)

Vad tycker Alliansen i Linköping?

Jag har som jag tidigare berättat begärt omprövning av nämndens beslut om sättet att beräkna tomträttsavgälderna i Linköping. Det gjorde jag efter det jag läst på på kommunens hemsida om skillnaden mellan att begära omprövning och att göra ett överklagande.

Såhär står det på Kommunens hemsida - ett svar från Juridikgruppen på en vanlig fråga (FAQ):

…”25. Kan man ompröva ett beslut som inte kan överklagas?
Även om ett beslut inte går att överklaga kan den som berörs av beslutet alltid begära att den beslutande instansen omprövar sitt beslut. En begäran om omprövning kan göras såväl skriftligt som muntligt och ska tas upp till prövning i den beslutande instansen oberoende av hur lång tid som har förlöpt från det att beslutet gavs.

26. Har myndighet möjlighet att själv rätta beslut som blivit felaktigt?
Det finns möjlighet för en myndighet att rätta beslut som till följd av myndighetens eller någon annans, till exempel parts, skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende innehåller en uppenbar oriktighet. Felet får rättas av den myndighet som har meddelat beslutet (Förvaltningslagen 26 §).”…

Såhär står det i Teknik och samhällsbyggnadsnämndens protokoll från sammanträdet den 1 oktober:

“…Nils Göran Gath anför som grund för sin begäran om omprövning i huvudsak att nämnden fattat beslut utifrån otillräckligt beslutsunderlag.

Kontoret är efter samråd med kommunjuristen av uppfattningen att Nils Göran Gath inte äger rätten att få teknik- och samhällsbyggnadsnämndens beslut omprövat. Nämnden äger naturligtvis rätten att ta ställning till vilka ärenden som skall behandlas och kan därmed ompröva sina beslut….”

“Vän av ordning” skulle säkert begära att kommunjuristen snackar ihop sig med Juridikgruppen!! Och kanske begära omprövning

Emellertid grep Mats Johansson (s) in under sammanträdet och i protokollet står det att: “Mats Johansson (s) yrkar för den socialdemokratiska gruppen att förvaltningen får i uppdrag att redovisa alternativa modeller, som prövats i andra kommuner, över hur tomträttsavgälden kan beräknas.” Detta bifölls av nämnden. Corren noterade att min begäran om omprövning inte gick igenom “av formella skäl”. Förhoppningsvis kommer frågan upp igen när tjänstemännen redovisat alternativa beräkningsmodeller.

Björn-Eric Boberg (m) hade siktet inriktat på friköpspriset och till protokollet togs anteckningen: “Björn-Eric Boberg (m): Nu handlar det om friköpspriset där kontoret har ett uppdrag. Vi vill få ett underlag tidigt så att frågan kan diskuteras innan vi ska gå till beslut.” Det tycker jag låter klokt men det var ännu klokare av Mats Johansson att begära alternativa beräkningsmodeller först.

Jag provar nu med att öppna bloggen för kommentarer. För att få lite ordning på det hela måste jag godkänna kommentaren innan den läggs ut. Tekniken är sådan att du kan följa de kommentarer som läggs in för de olika posterna. Klicka på RSS 2.0

Välkommen!

Som jag skrev igår har det har det kommit en inbjudan från Teknik och samhällsbyggnadsnämnden till ett möte för information och diskussion om friköpspriset. Mötet ska bli den 5 november. Inbjudna är samma personer som deltog den 25 augusti. Jag skulle vilja ha med några personer till och ska ringa några samtal om detta.

Jag har som bekant arbetat ganska självständigt utan att direkt fråga vad ni tycker men det kanske kan vara dags att prova något nytt. Tyck gärna till i mail till nils@gng.se.

Min ansats är att:

1. Friköpspriset ska ligga fast under aktuell avgäldsperiod. Ett friköpspris nu ska alltså ligga fast till 1 oktober 2009, då en ny avgäldsperiod börjar.

2. Friköpspriset ska grundas på marktaxeringsvärdet (MTV) 2006.

3. Friköpspriset ska vara 60 procent av MTV (mitt fall 188.400 kr)

4. När en tomt köps fri så upphör med automatik avtalet om avgäld.

Du kan gå in i taxeringspapperen från 2006 och se hur mycket pengar detta skulle innebära i just ditt fall. Kolla gärna med din bank för att se om du kan låna upp pengarna till rimlig ränta. Det finns en viss risk för att det kan bli bråttom att friköpa beroende av hur kommunen ser på beräkningen.

Artikel i tidningen Villaägaren på gång

I somras tipsade jag Villaägarna om att det kunde vara bra med en artikel i tidningen Villaägaren om tomträttsproblematiken. Dom har nappat på detta och det lär bli en 5-sidig artikel i nästa nummer med många bilder.
Tittar man på utvecklingen på problemområdet så behövs det en revolution får att få stopp på eländet.

Debattartikel i DN Debatt på gång

Lena och ett antal tomträttsinnehavare i Sverige skriver en debattartikel i ämnet för införande på DN Debatt. Jag är en av dessa.

Motioner till riksdagen

Ett antal motioner har lämnats till Riksdagen i ämnet. Några är riktigt bra. Du hittar länkar till dem till höger.

Revolutionen har startat!

Avgälderna

Vi väntar med spänning på att Teknik och samhällsbyggnadsnämnden ska bjuda in till samråd om avgäldsberäkningen.